Pappa
Den 10 januari opererades min pappa.
Vi visste att de skulle bli så. Han har väntat på operation ett tag nu.
Han hade förträngningar i kärl som går till hjärtat, de har försökt spränga detta men då det var en så stor förträngning så var dom tvungna att operera.
Detta känns som en stor operation och det tror jag att det var också. de fick ju öppna upp bröstkorgen.
Den ångesten jag kände den tisdagen var hemsk, paniken och rädslan över att tänk om nått går fel. Okej det är ett "vanligt" ingrepp nu mera men ändå. Min pappa ska opereras vid hjärtat.
Operationen gick bra.
Han fick ligga kvar ett par dagar på salgrenska men blev sen flyttad t kss.
Han var vid gott mod hela tiden.
Sen har ena lungan strejkat lite efter operationen, fått feber har han också.
Men nu i fredags fick han komma hem.
Känns så skönt. Att veta att operationen gick bra och att nu kan allt bara bli bättre.
Nu ska pappa bli prefekt som vanligt, nu har han varit lite defekt som jag och mamma brukar skämta om.
Jag är så imponerad av min pappa. Han är redan på benen och var väldigt fort efter operationen.
Som Thelma sa : nu ska morfar bli frisk igen så han orkar leka.
Jag älskar min pappa så oerhört mycke.
Man märker de extra mycke när det är en sån här grej som inträffar i livet.
Tänk , tänk om nått gått fel. Men det gjorde det inte. Och de är ja så himla glad för , för ett liv utan min pappa är inte ett liv jag vill leva på väldigt länge!
Tack pappa för att du finns.
Älskar dig så. 
